Back to hell.

Det går inte alls som jag tänkt mig. Veckan har vart ett helvete, jag har fått ta en hel del skit för saker jag inte bär ansvaret för.

Praktiken har vart skit, jag har fått göra en hel del skitjobb som egentligen inte hör till receptionen alls.

Det mesta har vart skit, men det har funnits några få positiva glimtar under veckan.

I måndags var jag på bio med Camilla, hon är hemma från Italien nu. The Uninvited - riktigt bra film! Jag fick dessutom möjlighet att förklara lite kort för henne om varför allt var skit efter helgen, även om en del bitar kanske lämnades ute..

Positiv glimt # 2: Fanny var här i onsdags. Det blev en öl på Henriksberg, och sedan hem till mig. Innan ölen träffade jag dessutom en spanjor! Såg förjävlig ut, men ändå, spanska språket.. Herrejävlar!

Torsdagen var hon med när jag skulle prova min klänning och så, riktigt trevligt. Roligt att höra någon annans åsikt, så det inte bara är jag som tycker att den är skitsnygg! Har dessutom köpt ett par skor till den, passar perfekt, höga smala klackar och helt underbara!

Sedan kom Sonny på fredagskvällen. Det blev inte så mycket gjort just då, åkte runt i stan en sväng, såg en halv film, åt lite, somnade tidigt...

Lördagen MusikDirekt, och även dags för ännu mer kaos. Man tycker ju att det kanske hade kunnat räcka med det som var förra helgen och det som varit under veckan, men nej. Då ska den jäveln ringa till MIG! Och vill träffa mig. Lämnar bara ett meddelande på telefonsvararen, jag hör att något är riktigt fel, men ringer inte upp, bryr mig inte, blir mestförbannad över att han gör så mot henne... Om jag bara hade ringt upp! Låtsats bry mig! Svarat när han ringde! Gjort något iaf, vad som helst. Istället var det dags för att få höra om ännu en överdos... Något som jag kanske hade kunnat förhindra om jag bara hade försökt...

Jag tycker faktiskt lite synd om Sonny, jag har inte varit det bästa sällskapet den här helgen. Jag har försökt vara trevlig och social, men det har varit svårt.

Igår efter MusikDirekt råkade vi bli indragna i en studio på en skivinspelning. Det var faktiskt ganska coolt! Dom lät till och med bra, The Don Darlings. Sedan blev det en öl på Rockbaren. Bara en, han hade huvudvärk och det var tur det, annars hade kvällen bara blivit väldigt fel.

På väg hem var det nog tyvärr ganska tydligt att jag inte mådde så bra, först frågade han om jag var trött, och senare undrade han vad jag tänkte på... Jag lyckades väl få fram nåt halvbra svar om att det var mycket just nu, men ingen större förklaring till någonting..

Idag har vi tagit det lugnt, sett en film, ätit frukost, organiserat bilder. Sedan lyckades jag faktiskt samla tillräckligt med mod till mig, när jag precis skulle släppa av honom vid centralen, och fråga om han var ledig för besök nästa helg. Något som antagligen kommer kräva lite mer ingående förklaring än att "det är mycket nu", jag var tvungen att säga som det var att jag måste bort hemifrån nästa helg. För så är det, jag kan itne vara här när pappa kommer hem. Jag vill verkligen inte det.

Jag behöver en paus. Från praktiken, från familjen, från livet. En sådan paus kommer jag aldrig helt lyckas få, men ett besök hos Sonny i Tidaholm är en god bit på vägen. Jag har bara varit där en gång, och bara träffat honom några få gånger, men jag mår bra där. Jag kan slappna av med honom. Släppa all press, alla krav. Bara vara. Och till och med nästan tillåta mig själv att släppa fram lite lite känslor som visar hur jag mår. Även om jag faktiskt oftast mår bra i hans sällskap.

Det är knepigt det där...