onsdag 30 september 2009

Förlåt. Det är inte det att jag skiter i allt och alla. Jag vill jättegärna vara md och fira födelsedag. Och jag skiter inte i det för att gå på spelning. Visst, det är vad jag ska göra, men det är en del av att faktiskt umgås med pappa. Vi gör aldrig nåt tillsammans. Nu ska jag åka upp en hel helg, ensam, till Oslo. Bara han och jag ska umgås. Sabaton är en del av det. Hans idé. Han vill verkligen umgås. Och det är en chans jag inte gärna missar. Jag tror dom flesta vet hur pappa är. Och jag tror dom flesta förstår, egentligen, varför jag för en gångs skull prioriterar honom.

För att göra en redan värdelös dag ännu värre: Det blev inget jobb på Inzpiration. Och jag har inte fått kallelse från UGA, så imorn blir det till att bråka med arbetsförmedlingen igen.

Och kvällen med Sofia var mest bara jobbig. Trevlig, men jobbig och krävande. Tur att man får många sms som sällskap.

Helgens planer? Ingen aning. Öl? Ja tack! Eller nåt annat. Jag vet inte. Jag kommer bli galen av att bara sitta hemma iaf.

1 kommentar:

  1. ja jag tycker verkligen du ska ta chansen å umgås med våran pappsilapps..... vem vet hur många chanser vi får? min tid med d e juh ganska mkt över... men har fortfarande minnena kvar av dom resor jag va med på i lastbilen när jag var lite... dom kommer jag alltid ha... passa på som sagt.. ve vet hur länge vi har han kvar...tyvärr...

    SvaraRadera