Fan. Vilken hemsk dröm. Och det var så verkligt!

Det ska ju vara över nu. Inget mer sånt. Varför ska då en jävla dröm riva upp så mycket? Det är knäppt.

Ullared igår var trevligt. Jag ska titta igenom bilderna sen och se om det är någon som kanske ska upp här. Falköpingsbilderna ska också upp.

För övrigt kom vi fram till precis hur slampig jag har vart sen i somras. Man har visst hunnit med en del. Det mesta under Sweden Rock, men också en hel del efter det. Knäppt egentligen. Just då tänkte man inte så mycket på det, men i efterhand så. Men men, gjort är gjort. Och egentligen ångrar jag mest det som inte har gjorts istället för det som är gjort. Låter kanske krångligt, men ja.

Tanken var att jag skulle åkt till Pierre ikväll, men nu vet jag inte. Måste vara på Arbetsförmedlingen imorgon klockan 11, och då känns det elakt att väcka honom när han har jobbat så länge och egentligen behöver sova. Visserligen kommer han nog kunna sova ändå, sömn har aldrig vart hans största problem.

Men arbetsförmedlingen kanske kan vara bra. Jag har inget större intresse av det egentligen, men om det kan ordna sig så jag kan börja få lite pengar därifrån så hade det ju inte vart helt fel. Men helt ärligt har jag inga förhoppningar på att det kommer ordna sig. Egentligen. Men man vet ju aldrig.